Jag har två standardpromenader i Varberg. Den ena är motionsslingan på Påskberget, den andra går bort till Lilla Apelviken/Kåsa.
Om vi får feeling fortsätter vi till (Stora) Apelviken som är varbergarnas – eller snarare boråsarnas – stora sandstrand. Den saknar helt Skreas charm. Vadan dessa låga klitter? Men en sandstrand är det ju och det är ju trevligt för oss som uppskattar sånt. Man behöver inte riskera att flatten glider nerför en klippa och aldrig kommer upp igen och faller man själv faller man mjukt. Rakt ner i tången.
