Undrar om det är normalt att lägga sig ner och gäspa så fort man kommer utanför porten. Det gjorde jag, Vanna, i ”morse”.
Det var snarare sen förmiddag.
Matte har drabbats av en smärre depression och ligger bara i sängen och studerar förhören med Hermann Göring. Hon hävdar att hon måste ha någonting att koncentrera sig på medan tabletten (inte) verkar. Själv tycker jag att det låter kontraproduktivt.
”Göring var som sagt allt annat än judevän, men hans inställning påminde mer om många tyska nationalisters och konservativas attityd än om den rabiata nazistiska antisemitismen. Fram till 1935-36 hade han emellertid haft jämförelsevis lite med judeförföljelserna att göra genom sina ämbeten. Detta kom dock att ändras när han fick en dominerande roll inom den tyska ekonomin under andra halvan av 1930-talet.”
Idag trodde hon att jag blir hennes sista hund, hon kommer ju aldrig ur det här arbetslöshetshelvetet? Jag vet inte vad jag ska säga. Vi flattar har ingen depressiv ådra. Ingen filosofisk heller. Men jag gör vad jag kan för att stötta – ligger hon i sängen ligger jag i sängen. En för alla, alla för en. Matte för flatte, flatte för matte.
Häromdagen träffade jag en brun labradorhane. Jag var först snäll och lekfull, sen blev jag förbannad. Jag vet inte varför jag har så nära till aggressivitet. Jag tror inte kennellivet var bra för mig. Alltför många hundar att reta sig på! Alltför många motstridiga viljor. Det var också där jag utvecklade min koprofagi som jag ännu lider njuter av.
Vad ska jag mer rapportera? Det blåser idag vilket inte är bra för mina känsliga ögon. Jag får nog ögoninflammation snart igen.
/Vanna
